Support

För träd och buskar finns den klassiska zonindelning. Den bygger på klimatet i olika delar av landet där växtzonerna delas in från 1-8, zon 1 återfinns i söder och zon 8 i norr.

Zonkartan är dock inte detaljerad så ”öar” med bättre eller sämre klimat kan förekomma. En del växter kan klara sig bra även utanför angivna zoner. Bedöm din odlingszon rätt – det enklaste är att kontrollera vilka växter som klarat sig i flera år och utvecklats bra hos t.ex. grannen. Växtzonen kan faktiskt växla från ena hörnet av tomten till det andra!

För perenner används ett system baserat på växternas övervintringsförmåga.

Perenners härdighet delas in från A – D, där A innefattar de mest tåliga

Växten är tålig och övervintrar bra
A = Övervintrar pålitligt
A* = Övervintrar pålitligt på väldränerat läge

Växten övervintrar oftast bra på rätt växtplats
B = Övervintrar vanligtvis
B* = Övervintrar vanligtvis på väldränerat läge

Växten är känslig för olika vinterväder
C = Övervintrar ibland
C* = Övervintrar ibland på väldränerat läge

Växten klarar normalt inte en svensk vinter
D = Övervintrar inte

Ja, till viss del. Genom att inte kvävegödsla för sent på sommaren kommer avmognaden av skotten att ske tidigare och de blir därmed bättre härdade inför vintern. Jorden kan förbättras så att den motsvarar växtens krav. Man kan välja vindskyddade och väldränerade platser för ömtåliga växter samt skydda dem mot kyla och den starka vårsolen med juteväv. Rätt näringsbalans, läge och jordtyp är en absolut förutsättning för att en växt ska uppnå sin maximala vinterhärdighet.

Buskar, häckväxter, träd, rosor, fruktträd och bärbuskar kan planteras under hela året om det är tjälfritt. (snö har ingen betydelse) Dessa växter är i de flesta fall krukodlade och därför går det bra även mitt i sommaren. Häckväxter finns i vissa fall ej krukodlade och planteras då från oktober till slutet av maj.

Perenner, barrväxter och klängväxter planteras från våren när jorden torkat upp något och ända fram till tidig höst. De bör hinna rota sig före vintern, det är oftast vinterfukten perennerna är känsliga mot.

Undervattensväxter och flytväxter till dammen bör planteras lite senare under våren och och under sommaren. Omkring 10/5 – 20/8 men detta beror helt på väderleken.

Blomsterlök som dahlior, gladiolus och övriga sommarblommande sätts på våren. Tulpaner, narcisser, snödroppar och liknande som blommar på våren ska sättas på hösten. Liljor kan sättas både vår och höst.

För att skydda dem mot stark barfrost så kan man täcka dem med torra löv eller fiberduk.

Prydnadsgräs har ofta ett graciöst växtsätt som passar bra. Även grå- och silverfärgade växter blir fint t.ex. lammöron och malört. Till lite högre perenner är jättedaggkåpa ett vackert komplement med sina gröna blad och limegröna blommor.

Äpple- och päronträd kräver att det finns en lämplig pollenlämnar-sort i grannskapet ( 1km ), det behöver inte vara i din egen trädgård ( se pollinerings-schema ). Det kan också bero på frost eller att inga flygande insekter fanns vid blomningen. Om inte trädet har blommat kan det bero på beskärningen eller gödsling med för mycket kväve.

Fruktträd som befruktas av eget ståndarmjöl ( vissa plommon och körsbär ), och därmed inte behöver någon annan sort i närheten.

Beskärningen syftar till att bygga upp trädet så att det får en stark och välförgrenad krona. Ett väl uppbyggt träd ger rik fruktsättning och fläks inte så lätt sönder av blåst och andra påfrestningar. Ett träd som inte beskurits blir snart risigt och ger inte så mycket frukt.

Det viktigaste är att plantera på en solig plats för att bären ska få fin färg och smak samt att inte låta buskarna torka (blir det för torrt så blir skörden mindre).

När vårsolen skiner och det fortfarande är tjäle i jorden försöker växterna att dra upp vatten ur marken för att klara av avdunstningen och riskerar då att torka ut. Detta förhindras om Du skuggar dem med t.ex. juteväv eller skuggväv.

Krukodlad
En krukodlad planta är uppdriven i en kruka där den hunnit rota sig ordentligt. Om du lyfter plantan ur krukan kan man se att den är genomrotad, dvs att jorden hålla ihop och rötterna är synliga ut mot krukans kant. Betecknas vanligen med ”co” på växtetiketten, vilket betyder att växten är ’containerodlad’, dvs odlad i ett odlingskärl/kruka.

Fördelen med krukodlade plantor är att de etablerar sig snabbare och kan planteras hela växtsäsongen, även sommartid.

När du har köpt en krukodlad planta är det ingen brådska med att plantera den direkt. Tänk bara på att vattna ordentligt i krukan tills du får tid att sätta ned den i jorden. Kontrollera rötterna innan plantering, om de snurrat sig kan du göra några snitt tvärs över med en kniv för att hjälp plantan att bilda nya rötter.

Inkrukad
En krukpackad växt är en planta som tas upp och packas i en kruka med jord för att hålla ihop rotsystemet. De har ännu inte hunnit rota sig tillräckligt i krukorna för att få kallas krukodlade. Det är framförallt på våren som tex rosor och barrväxter kan säljas krukpackade.

En krukad planta etablerar sig långsammare än en krukodlad planta och är känsligare för värme och torka. Undvik helst plantering under högsommaren.

Plantans kvalitet försämras inte med tiden.

Barrotad planta
En barrotad planta är uppodlad på fält där plantan tagits upp ur marken med bar rot för snabb leverans direkt efter upptag.

En barrotad planta och kräver snabbare plantering. Fördelen med denna metod är att den blir billigare.

Rotklump
En rotklumpsplanta är en frilandsodlad planta som grävts upp ur marken för att flyttas. När detta görs behåller man så mycket jord som möjligt runt rotsystemet för att rötterna ska hållas fuktiga och skyddade. För att hålla ihop rotklumpen under används vanligen juteväv eller nät på plantorna.

Rotklumpsplantan är vanlighen större med större i omfång och än en krukodlad planta.

En rotklumpsplanta planta etablerar sig långsammare än en krukodlad planta och är känsligare för värme och torka. Undvik helst plantering under högsommaren.

Det beror lite på vilken sort Du väljer men för de allra flesta gäller att Du ska räkna med 3-4 st/meter.

Klipp i samband med planteringen ner häcken till 10-15 cm. Sedan klipps den vid midsommar och höst varje år. Låt då max 10 cm nyväxt finnas kvar efter varje gång, då blir häcken fin och stark.

Klipp i samband med plantering ner häcken till 10-15 cm, gäller ej bok, avenbok, thuja. Sedan gallras gamla grenar bort varje år. Om häcken skulle verka gles det andra året eller senare så hjälper det att klippa ner den helt igen tidigt på våren.

De vill ha en varm och solrik plats, ej för torr eller fuktig. Jorden bör vara 50 cm djup, något lerhaltig, näringsrik och vattengenomsläpplig. Använd barkmylla eller kompostjord för att förbättra sand- och lerjord. Glöm inte att vintertäcka genom att kupa upp jord kring rosorna på hösten.

Det innebär att den blommar hela sommaren – om och om igen.

Där man ser den varje dag, helst med 6 timmars sol/dag för att växterna skall trivas bäst, samt helst utan stora träd i närheten. Tänk också på att det är trevligt att även kunna njuta av dammen inifrån huset, t.ex. köksfönstret, även under vintertid eller när vädret inte är det bästa.

Minst 80 cm djup och innehålla minst 500 liter vatten för att fisken ska kunna övervintra en ”normalvinter”. Gärna en djupare del på ca 1 meter. Om ni tar in fiskarna över vintern räcker det med 50 cm djup. Ju större damm desto bättre för fisken. Räkna med 50 cm fisk (d.v.s. 5 st 10 cm stora fiskar ) per 1 000 liter vatten. Om dammen är i bra balans och väl filtrerad kan antalet fiskar ökas. Tänk på att fiskar växer.

Gummiduken är väldigt elastisk och därmed mer lättarbetad än PVC-duken. Med gummiduk blir risken för läckage minimal. PVC-duken har dock ett konkurrenskraftigt pris. Vi rekommenderar att Du lägger en skyddsmatta både under och över dammduken.

Ja, förutom att det är vackert att se på och rogivande att höra porlande vatten så syresätts vattnet vilket är mycket värdefullt. Syre behövs eftersom det förbrukas av växternas nedbrytnings-process och av eventuella fiskar.

De är viktiga för den biologiska balansen eftersom de är syrealstrande och algförebyggande genom sin stora näringsupptagningsförmåga. Fiskar och djur kan gömma sig i dem och fasta partiklar fastnar lätt på växterna, vilket håller vattnet klarare.

Ja, det finns dvärgsorter som klarar sig på 20-60 cm djup och som trivs bra i kärl och tunnor. Under vintern måste dock näckrosorna vara på frostfritt djup eller tas upp och förvaras på ett frostfritt ställe.

En bestämd population från vilken frö samlas, oftast angiven efter
geografiskt namn.

Ett träd som är frilandsodlat och har rotbeskurits.

A = Anger diameter på pluggplantors rotklump, i kombination m siffra.
AP (SR) = Air-Pot (även kallat Spring-ring)
br = bredd
C (co) = krukodlat, containerodlat. Ofta följt av siffra tex C1, som anger storlek.
Ex. C1=Krukodlad 1L
Cv = kultivar, sort
dk = depåklump
E = växten ingår i E-plantsystemet
F = fröförökat, vanlig beteckning för perenner
Fh = färdig häck
fk = frökälla
flst = flerstammigt träd
gr = grenar, antal grenar
Hst = högstam
K (kl) = klump

P = beteckning för krukor (Pot, Potte). Ofta följt av siffra t ex P9, P11
som anger storlek (cm) på sidan på fyrkantskrukor och diameter för rundkrukor.
pack = förpackade växter
pack C = krukpackad växt/containerpackad växt
pack K = klumppackad växt
RCB = växter odlade i rotpåse (Root Control Bag)
sh = stamhöjd, mäts från rothalsen till den nedersta krongrenen (cm).

so = stamomkrets
sol = solitärkvalitet
Sp = species, art
Spp = species, arter
(SR) AP = (Spring-ring) Air-Pot
stbu = stambusk
T = vedartad (Träaktig) stickling eller Toppad
TC/M = mikroförökat
tf = toppförädlat
TH, th = totalhöjd (topphöjd)
Tvk = till vidare kultur, används på ungplanta som ska odlas vidare
V = vegetativt förökat, vanlig beteckning för perenner
V = används i kombination med siffra. Anger volym på
pluggplantors rotklump, till exempel V520 eller V93.
Ø = diameter
3xompl (3x) = 3 gånger omplanterat

En växt som tagits upp ur sitt odlingsmedium efter växtperiodens slut
på hösten eller före skottutveckling på våren. Är oftast frilandsodlad.

En planta utan väldefinierade huvudgrenar. Sidoskott kommer ofta från en central punkt. Fler och mindre skott än hos den förgrenade.

E-planta är en kvalitetsmärkning för svenskodlade buskar och träd. Med E-märkta växter får du friska, pålitliga och odlingsvärda plantor som klarar våra svenska klimatförhållanden. E-plantor är sort-/artäkta samt motståndskraftiga mot sjukdomar. E-märkta fruktträd och bärväxter är certifierade. E-plantor odlas under hela produktionstiden i Sverige.

Plantering baserad på selekterat växtmaterial, anlagd för fröproduktion.

En planta med sidoskott från en huvudstam eller från en central punkt. Tydliga huvudgrenar och relativt få mindre sidoskott.

Varumärke som har skapats för att användas vid lansering och försäljning av odlingsvärt historiskt växtmaterial som samlats in inom Programmet för Odlad Mångfald (POM).

Ett habitus är summan av de yttre kännetecknen hos en växt, det
vill säga det helhetsintryck som en växt ger.

En växts förmåga att anpassa sig till och överleva temperaturförändringar och långvarig låg temperatur.

Plantor med ursprung från en individ och som är vegetativt förökade, med sticklingar, avläggare, genom ympning eller med mikroförökning.

En växt som odlats i behållare och som levereras i denna med
odlingssubstratet genomrotat. C1 anger alltså att växten är odlad i en 1L kruka.

En planta som är rensad, testad och fri från kända sjukdomar
och som har dokumenterade sortegenskaper. Plantan används för
vegetativ förökning.

Förökning och odling på näringsmedium under sterila förhållanden.
Meristem (yttersta tillväxtpunkten) eller större bit vävnad används

Skott från knopp utvecklat under otillräckliga ljusförhållanden.

En population är en grupp individer av samma art inom ett geografiskt område som utbyter gener med varandra, det vill säga korsar sig.

Förökningsmaterial som producerats enligt allmänt accepterade
metoder för att bevara sortens identitet efter regler fastställda av
Jordbruksverket.

Övergång mellan rot och de delar av växten som befinner sig ovanför jordytan. På lågt förädlade växter räknas förädlingsstället som rothals.

Ett område inom EU som har erkänts antingen vara fritt från en viss växtskadegörare eller att växtskadegöraren är under effektiv bekämpning.

Planta som inte uppnått en sådan utveckling att för växtslaget fastställt minimikrav beträffande storlek är uppfyllt och som är avsedd för vidare odling.

Växt med rotsystemet i en fast och naturlig genomrotad jordklump eller med en genomrotad fast klump av torv eller annat odlingssubstrat än jord, emballerad i till exempel säckväv.

Officiell märkning som visar att föreskrivna sundhetskrav vid förflyttning av växter inom EU, är uppfyllda. Ska ge möjlighet till spårbarhet.