Author Archives: Maria Kato

Trädgårskalender

Trädgårskalender

Mars

När vårsolen börjar värma är det viktigt att skydda vintergröna växter och klängrosor med skuggväv. Skugga ända tills tjälen har gått ur jorden. Skuggningen förhindrar att växterna torkar ut. Skugga även stammen på yngre träd av plommon och körsbär, stora temperatur-skillnader mellan dag och natt kan göra att barken på stammen spricker. Har barken redan spruckit kan du skära rent och ta bort utstående och torr bark när tjälen har gått ur marken och det är plusgrader. Nu är det hög tid att underhållsbeskära äpplen, päron och de flesta lövfällande prydnadsbuskar och träd. Var försiktig med gräsmattan om det börjar töa, den är mycket känslig för slitage då. Undvik även att börja ”krafsa” i jorden innan den reder sig. Har ni växter på övervintring i kallväxt-huset är det dags att börja vattna dessa och glöm ej att lufta soliga dagar så det inte blir för varmt. Ympris är nu perfekt att klippa, gör det en dag med plusgrader, förvara riset lindat med lätt fuktat tidningspapper i en plastpåse i kylskåpet fram till användandet.

April

Grundgödslingsdags i hela trädgården inklusive gräsmattan. Har du fått mögelangrepp på gräsmattan så kratta bort det döda gräset och så nytt. Perenner och prydnadsgräs klipps ner, spara några centimeter. När jorden reder sig kan man börja så morötter, palsternackor, rädisor, svartrot, rucola, spenat och persilja mm. Bästa planteringstiden för rosor, buskar, häck och träd eftersom de får hela odlingssäsongen på sig och skötsel-behovet blir minimalt. Rabattrosorna klipps när björken har musöron ( små blad ). Dags att sätta igång filtret till dammen. Att ympa fruktträd är nu mycket lämpligt.

Maj

Nu är det dags att börja plantera perenner och vattenväxter. Det är nu viktigt att få fart på komposten, tillsätt kompostmedel och rör om väl. Rensa rabatterna från alla frösådda plantor och ogräs tidigt annars blir det snart mycket mer arbetskrävande. Så grönsaker och blommor när jorden är 10-12°. När frostnätterna är över är det dags att börja plantera sommarblommor, och sommarlökar. Fisken kan nu släppas ut i dammen om den har varit inne under vintern.

Juni

Om vädret är torrt och varmt som vi alla hoppas är det mycket viktigt att vattna rikligt i trädgården, speciellt nyplanterade växter och nysådd gräsmatta. Gödsla växter och gräsmatta, allt växande förbrukar just nu massor av näring. Passa på när det lovas regn, eller vattna både före och efter gödslingen. Det är nu dags att sätta ut flytväxterna till dammen. Tänk på järnnätterna, skydda dina sommar-blommor med fiberduk i dubbla lager ifall det varnas för nattfrost. Dags att gallra i frösådderna och att kupa potatisen. Knipsa bort frökapslarna på lökväxterna, men låt bladen vissna ner innan dessa tas bort. Jordgubbarna behöver halmas eller använd marktäckduk. Häcken klipps, spara max 10 cm nytillväxt, den blir då tät och stabil.

Juli

Klipp fruktträden så att solen kommer åt frukten. Gallra bort överflödig och missbildad frukt så det finns plats för alla att utvecklas väl, speciellt plommon måste gallras. Pincera vindruvorna så att det inte bara blir bladtillväxt. Toppa 2 blad utanför blomknopp, skott utan blomma toppas på 3-5 blad. Gödsla och vattna i trädgårdslandet. Klipp ner perenner som blommat över så kommer de med ett andra flor, t ex Löjtnantshjärta, Salvia, Violer, Pensèer, Veronika, Borstnejlika m.fl. På stora perenner toppas de vissna blommorna bort så att nya gynnas. Kontrollera regelbundet om växterna har fått ohyra, ju snabbare den bekämpas desto större chans har man att lyckas. Det är speciellt viktigt att kolla rosor, fruktträd, schersminer, rosentry och snöbollsbuske samt paprikan i växthuset.

Augusti

Nu är bästa tiden för sådd av gräsmatta, ni slipper problem med fröogräs och det brukar inte vara lika torrt och varmt. Det är mycket viktigt med ett bra underarbete, gödsla och kalka alltid före sådd. Välj ett kvalitetsgräs, det växer långsammare och är slitstarkare, hur skoj är det att klippa gräset fler gånger än man behöver ? Dela perenner kan man börja med i slutet av månaden och under halva september. De flesta perenner mår bra av att delas vart 3:e till 5:e år. Plantering av perenner är utmärkt nu så hinner de rota sig bra före vintern. Gallra hallonen efter skörd, alla fjolårsskott d.v.s. de som är förgrenade klipps jäms med marken. Toppa årsskotten på 1,5 m och ta bort några om det finns för många, 5-8 grenar per planta är lämpligt att spara. Formklippta häckar bör klippas i andra halvan av augusti, lämna max 10 cm nytillväxt.

September

Vårblommande lökar är det nu dags att plantera, alla mår bäst av att komma i jorden så snabbt som möjligt, tulpaner kan man dock vänta med ända tills tjälen kommer. Planteringsdjupet bör vara tre gånger lökens storlek. Lökar blir vackrast i grupper så sprid ej ut lökarna för mycket. Barrväxter och Rhododendron går utmärkt att plantera nu, så de hinner rota sig väl före vintern. Plantering och delning av perenner kan man göra första halvan av september, om vädret är varmt kan man forsätta hela månaden. Dahlior och andra frostkänsliga lökar kan plockas in och förvaras frostfritt i torvströ. Stötta fruktträden ifall det finns massor av frukt på träden så att grenarna inte knäcks. Sätt på limring på träden så att inte frostfjärilens och lindmätarens larver kryper upp och lägger ägg i träden. Fiskarna i dammen behöver ej matas längre när temperaturen i vattnet går under 10° C.

Oktober

Lövfällande träd och buskar går utmärkt att plantera så länge det inte är tjäle. Nattfrost har ingen betydelse – kan du gräva i jorden så går det bra!

Ta gärna bort överblommade blomklasar för att föhindra att växten knäcks av snö men försök att hejda din lust att städa i trädgården. Perenner ska ej klippas ner på hösten, gör detta till våren istället. Använd löven från trädgården till täckning av barrväxter och rhododendron.

Har du en damm är det tid för att rensa från nedfallna löv och annat organiskt avfall som finns på botten, passa även på att byta ca 30% av vattnet. Ta in och tvätta rent filtret och placera det frostfritt under vintern. Pumpen kan fortsätta att gå, stryp gärna ner den och ta bort alla slangar och fontänmunstycken.

November

Passa på att göra en massa grovjobb i trädgården, ju mera du gör på hösten desto mera hinner du med växterna när det är mycket att göra på våren. Höstgräv trädgårdslandet och eventuella nya rabatter. Skall du lägga plattor kan du gräva och fylla med grus så att det sätter sig över vintern. Töm alla vattenslangar och vattentunnor samt se till att vattnet från stuprännorna leds bort från huset.Mycket viktigt är att städa ur kallväxthuset så inte skadedjur och sjukdomar övervintrar. Byt även jorden som snabbt bryts ner och blir utarmad. Kratta ihop löv att täcka känsliga växter och perenner med, lägg gärna lite ris först så blir det luftigt. Det är bäst att täcka när marken har frusit till lite lätt. Löv är utmärkt att lägga under rhododendron och andra vintergröna växter så att tjälen inte går ner så djupt, samt att det ger näring och hindrar uttorkning. Ge alla vintergröna växter en rotblöta innan vintern. Ta hand om alla trädgårdsredskap och serva de som behövs. Nya knivar på gräsklipparen ger en snyggare klippning och spar tid och bensin, passa på att göra detta på hösten. Kalka hela trädgården utom där ni har surjordsväxter. Kalkningen ger bättre jordstruktur, pH-värdet höjs samt ger en luftigare och mera lättarbetad jord. Skydda fruktträden och andra begärliga växter mot gnagare och annat vilt. Placera ut doppvärmare för utomhusbruk i dammen om du har fiskar i den

December

Semestermånaden för en trädgårdsälskare. Nu är allt stilla och lugnt i trädgården men passa på att gå och titta till trädgården lite då och då. Har det snöat kan det vara bra att skaka av snön från träd och buskar så dessa inte knäcks. Lägger ni enbart köksavfall i komposten måste ni tillföra finfördelat ris, löv eller halm i tunna lager mellan köksavfallet. Mata fåglarna, se till så de har mat hela vintern så får ni behålla många fåglar.

Januari

Vintern är en mycket bra tid för summering av det gångna året och planering för det nya. Skissa upp vad som skall göras och notera i almanackan vad du har tänkt göra under de olika månaderna. Trampa till eller skotta bort snö runt fruktträden så inte harar och andra djur kommer åt träden ovanför nät och gnagskydd samt att mössen inte gnager av barken nertill. Skaka av snötyngda grenar så dessa inte knäcks av vinden eller av mer snö. Dags att så sommarblommor som har lång förkultiveringstid. Titta till dammen så den inte bottenfryser om du har fiskar, slå ej hål på isen, värm istället hål med en hink varmvatten. Doppvärmare med termostat är det bästa för att hålla ett hål öppet i isen.

Februari

Mitt i vintern när det är tjäle är det lämpligt att såga och fälla stora träd som är sjuka eller står olämpligt. Tänk till noga innan ni fäller ett friskt träd. Skaka av snötyngda grenar så dessa inte knäcks av vinden eller av mer snö. I slutet av månaden kan man börja att underhållsbeskära buskar och träd.

Lyckas med din förodling

Tips och råd!

Lyckas med din förodling

Vill du njuta av egenodlad chili, paprika och tomat i sommar? Nu är det perfekt tid att förså både grönsaker och sommarblommor. Att driva upp egna plantor inomhus är både spännande och roligt. Det ger en tidigare skörd och med några enkla tips på vägen är det lätt att lyckas. Gör såhär:

  1. Fyll din odlingslåda eller dina krukor med ett 2-4cm bra såjord i botten. Ett minidrivhus ger en bra miljö för frön att gro.
  2. Så ett par frön i varje kärl och täck med såjord 0,5-1cm eller enligt anvisningarna på fröpåsen.
  3. Vattna sparsamt med blomsterspruta i krukorna eller i botten i sålådan. Sådden bör sedan hållas lätt fuktig men inte blöt.
  4. Välj en lämplig växtplats där plantorna får mycket ljus och använd växtbelysning vid behov. Det minskar risken för att plantorna skall bli långa och rangliga.
  5. När plantorna växt till sig och fyller ut krukorna är det dags att skola om dem. Plantera i större krukor i näringsrik planteringsjord och fortsätt att vattna omsorgsfullt.
  6. Efter ett par veckor, när tillväxten i de nya odlingskrukorna kommit igång, tillför gödsel i samband med vattning.
  7. När risken för nattfrost är över avhärdas plantorna 1-2 veckor innan de slutligen planteras ut I rabatter, utekrukor och i kökslandet.

Lycka till!

Vindruvor

Tips och råd!

Vindruvor

Vindruvor pdf

Vitis labrusca `Zilga´

Läge: Vanliga vindruvor, d v s sorter av Vitis vinifera kräver mycket värme för att utvecklas och behöver därför stå i växthus eller uppvärmt uterum. Sorter av Vitis labrusca, så kallade staketdruvor, är däremot betydligt tåligare och kan växa ute i de flesta trädgårdar. Staketdruvorna föredrar ett soligt, varmt och vindskyddat läge. Spaljering mot en solig vägg eller plank är perfekt.

Jord: De olika druvorna vill ha olika jordar för att trivas.

Växthusvindruvorna behöver vanlig god trädgårdsjord, näringsrik och mullrik, lätt kalkhaltig. Blanda den befintliga jorden med lika delar yrkesodlarjord, kogödsel och barkmull plus en näve kalk.

Staketdruvorna föredrar en kemiskt sur jord (lågt pH). Blanda den befintliga matjorden med lika delar rhododendronjord, eller naturtorv plus en näve benmjöl.

Förberedelse: Gräv en grop, 60 cm djup och 60 cm bred. Planteras druvan vid en vägg måste avståndet till väggen vara minst 40 cm. Vattna vindruvsplantan rejält i krukan.

Plantering: Sätt växthusdruvan i nivå med jordytan och fyll på till hälften med jord. Tryck till jorden ordentligt runt plantan och vattna den rejält. Fyll på med jord, tryck till och vattna igen. Är jorden mullrik så låt jordytan gärna bilda en liten kulle jämfört med omgivande markyta eftersom den sjunker med tiden. Staketdruvan planteras ner 10 cm djupare i jorden än den stått i krukan, i övrigt som ovan.

Vattning: Ge plantan rikligt med vatten minst en gång i veckan när det inte regnar tillräckligt. En tumregel är att 30 mm vatten tränger ner ca 30 cm i jorden.

Gödsling: Gödsla med kogödsel sent på hösten eller i april/maj. Därefter gödslar du två gånger till under försommaren med benmjöl eller EKO allgödsel.

Skötsel: På hösten täcks marken runt staketdruvan med 15 cm löv och första året rekommenderas att lägga ner rankorna och täcka med granris eller juteväv tills tjälen släppt.

Beskärning: Vinrankan är en klängväxt som kan växa flera meter per säsong. För att få en fin skörd av druvor krävs regelbunden kraftig beskärning, speciellt i uppbyggnadsfasen. Grundprincipen är att man bygger upp huvudstammar, så kallade vinstockar. Från dessa växer sidorankor ut och det är där blommorna och sedan druvklasarna utvecklas. Det är enklare än många tror! Följ bara dessa enkla principer:

År 1: Plantering sker och årets tillväxt börjar. Första året kan tillväxten stå och stampa lite.

I december klipps årets tillväxt in till ca 50 cm. Därifrån låter man följande säsong ett eller två sidoskott gå upp som ska bilda huvudrankor. De bör förankras vid en lina eller spaljé.

År 2: Under sommaren, efter midsommar, klipps sidoskotten in över ett eller två bladpar. I december klipps huvudrankan/rankorna in till 1m.

År 3: Sommarbeskärningen görs som vanligt över ett eller två blad på sidoskotten, det betyder förhoppningsvis över en eller två blomklasar! Denna beskärning gör att näringen går till druvorna istället för till bladtillväxt, samt att de får mer solljus.

I december klipps huvudrankorna in igen. Spara 50 cm av årets tillväxt. Huvudranksbeskärningen upprepas varje år tills rankorna har nått önskad längd/höjd.

Du kan klippa när som helst i plantan mellan midsommar och december. Från januari fram till midsommar savar (”blöder”) plantan och kan förlora för mycket växtsaft vid beskärning.

Från de första sidoskotten utvecklas ytterligare sidoskott. De nya sidoskotten kan behöva klippas in över ett blad under sommaren.

Under kommande sommarbeskärningar får man toppa plantan på lämpligt ställe, samtidigt som man kortar in sidoskotten.

Kommande års decemberbeskärningar består av inklippning av alla sidoskott plus eventuell toppning av huvudstammen.

Tänk på att de första tre årens beskärning är mycket viktig! Eftersom det är knopparna i toppen på rankan som utvecklas först så blir plantan kal i basen och bildar bara blad och druvor i toppen på rankan om man inte klipper från början.

Sorter som brukar finnas i vårt sortiment:

Växthusdruvor (Vitis vinifera):
Dr. Schmidtmans sockerdruva (Précoce de Malingre) grön, söt druva. Zon 1-2.
Frankenthaler, blå druva. Zon 1.
Himrod, grön, söt, nästan kärnfri druva. Zon 1-2.
Schuyler, blå druva. Zon 1-2 Vanessa, röd, söt, nästan kärnfri druva. Zon 1-2.

Staketdruvor (V. labrusca):
Spulga, rödviolett, söt druva. Zon 1-4.
Sukribe, grön druva med söt och fruktig smak. Zon 1-4.
Zilga, blå, söt druva. Zon 1-5.

Vitis `Schyler´

Plantering

Beskärning december år 1

Toppskottet klipps in till ca 50 cm

Beskärning år 2

Sidoskotten klipps in över ett eller två bladpar på sommaren.

Toppskottet klipps in till ca 1 m i december.

Vattenväxter

Tips och råd!

Vattenväxter

Vattenväxter pdf

Röd näckros Nymphea attraction

Vilket vattenarrangemang du än har i trädgården är det inte komplett utan växter! Det finns massor av både nyttiga och vackra växter för allt från den lilla baljan till den rejäla fiskdammen. I dammen är rätt blandning av växter viktig för att den ska må bra. Några växter ur varje grupp behövs för att få den rätta balansen. Välj någon, eller helst flera, växter ur var och en av följande grupper:

1. Undervattensväxter: Trivs på vattendjup mellan 10 och 100 cm. De syresätter vattnet och förbrukar mycket näring och är på så sätt nödvändiga för att hjälpa till att hålla vattnet klart. Exempel på växter är hornsärv Ceratophyllum demersum, hästsvans Hippuris vulgaris, gul näckros Nuphar lutea. De är mycket värdefulla för dammen och du kan aldrig få för många av dessa!

2. Vattenväxter med flytande blad såsom näckros Nymphea och vattenax Aponogeton distachios, har inte bara ett stort skönhetsvärde utan bidrar till mindre algtillväxt genom sin skuggeffekt. De flesta näckrosor trivs bäst på 40 -100 cm vattendjup men det finns mininäckrosor som endast behöver 10-50 cm vattendjup.

3. Växter för sump och fuktzonen utgör den största gruppen och här finner du både vackra blommande växter och sådana med dekorativa blad i alla möjliga former och färger. De utgör en mycket viktig del av filtrering av vattnet och upptagning av näring. De är också mycket viktiga för att göra miljön i och runt dammen vacker och tilltalande.

Vissa av dessa växter trivs i fuktigt läge på kanten av dammen och andra ner till ca 40 cm djup. Plantera växterna i planteringskorg, en sort i varje, så konkurrerar inte de starkväxande sorterna ut de mer svagväxande.

4. Flytväxter med fritt hängande kraftiga rotsystem, till exempel musselblomma Pistia stratiotes, vattenhyacint Eichhornia crassipes , vattenaloe Stratiotes aolides och sjönöt Trapa natans. De skuggar vattenytan och hjälper till att hålla vattnet svalt under varma sommardagar. De tar upp mycket näring och utgör också ett skydd för vattenlevande varelser såsom fiskyngel och olika insekter.

Förberedelse: Använd alltid planteringskorg eller planteringspåse och speciell vattenväxtjord resp. näckroslera. Speciella långtidsverkande näringskulor är också viktigt att använda. Använd aldrig vanlig gödslad planteringsjord, den läcker ut gödsel och övergöder din damm!

Plantering av vattenväxt

1. Täck insidan på planteringskorgen med till exempel juteväv. Täck botten med lite vattenväxtjord. Lägg i några näringskulor.

2. Ta plantan ur försäljningskrukan, skär isär rotsystemet något om det är väldigt kompakt och sätt ner plantan i mitten av korgen. Fyll på med jord och tryck till ordenligt så vattenväxten sitter fast.

3. Täck jordytan med ett lager sten, till exempel sjösten, så att inte jorden grumlas upp när du sätter ner korgen.

4. Sätt ner korgen i dammen på grunt vatten, först när den etablerat sig ska den sättas på det djup som anges på etiketten.

Plantering av näckros

1. Täck insidan av planteringskorgen med till exempel juteväv. Täck botten med näckroslera. Lägg i några näringskulor.

2. Ta ur näckrosen från försäljningskrukan med lerklumpen kvar. Sätt i näckrosen i planteringskorgen och låt rhizomet (den underjordiska stammen) stå snett så får du en kraftigare tillväxt. Fyll på med näckroslera och tryck försiktigt fast plantan. Rhizomen ska ner i korgen men ett skott ska sticka upp ur leran.

3. Täck jordytan med ett lager sten, till exempel sjösten, så att inte jorden grumlas upp när du sätter ner korgen.

4. Sätt ner näckrosen i dammen på grunt vatten till att börja med och flytta successivt ner den djupare. Näckrosor börjar inte utveckla nya blad förrän vattentemperaturen är 10-12 grader så ha inte för bråttom med utplanteringen. Börja med att sätta näckrosen på grunt vatten och flytta ner den efter hand som blad börjar utvecklas. När bladen sticker upp ovanför vattenytan står den för grunt. Flera flytblad måste utvecklas innan blommorna kommer. Den vill ha 6-8 timmars sol för att få riklig blomning.

Övervintring:

Näckrosor övervintras på frostfritt djup i dammen. Om det finns risk att det bottenfryser måste näckrosorna tas in och förvaras på annan frostfri plats. På våren är det bra att ta fram dem och driva dem inomhus något innan vattnet i dammen har uppnått tillräcklig temperatur. Näckrosor vill ha minst 10-12 grader.

Sommarblommor

Tips och råd!

Sommarblommor

Sommarblommor pdf

Dahlia `Tout a Toi´

Det finns få växter som kan jämföras med sommarblommorna vad gäller blomning. Får de vatten, gödsel och lite omvårdnad så belönar de oss med fantastisk blomning i alla tänkbara färger och former oavbrutet hela säsongen. Sommarblommor är trädgårdens eller balkongens årliga ”happening”, de ger oss oanade möjligheter att skapa och experimentera, det gör heller inget om man tröttnar, eller om det inte blev som det var tänkt, nästa år är det bara att börja på nytt!

Jord: Oavsett om man planterar i kruka, balkonglåda eller i rabatten så krävs en riktigt bra jord för ett gott resultat. Jorden ska ha bra struktur, långtidsverkande näring och god dränering. Vi rekommenderar urnjord till sommarblomsplanteringar i kruka, låda eller ampel. Planterar du i rabatt bör du förbättra din matjord med kogödsel eller yrkesodlarjord.

Kruka: Det är lätt att välja en för liten kruka eller låda när plantorna är små. Men jordvolymen måste vara tillräckligt stor för bra rotutveckling, god tillväxt och för att inte torka för fort. Grundregeln är: stor kruka med mycket jord ger lättare skötsel och snyggare plantor! Välj hellre för stor än för liten kruka eller låda.

Det går i princip att plantera sommarblommor i vilka kärl som helst: trälådor, gjutjärnsurnor, zinkbaljor eller kopparkärl. Stora korgar kan användas, om man fodrar dem med plast. Låt fantasin flöda fritt! Men glöm inte att det måste finnas hål, så att överskottsvattnet kan rinna ut.

Näring: Urnjord innehåller näring som räcker i ca 6 veckor. Sedan ska du börja med gödning. Välj ett gödselmedel som passar till blommande växter, till exempel EKO allgödsel eller Bioväxt.

Plantering: Doppa plantorna i en hink med vatten en stund. Lägg gärna en lerskärva över hålet i botten på din planteringskruka.

Täck botten med lecakulor så överskottsvatten har lätt att rinna ur. Fyll krukan nästan ända upp med jord. Tryck till jorden lite.

Ta loss plantan ur försäljningskrukan och skär eller riv upp rötterna lite om rötterna är hårt packade. Ibland har rötterna växt ut genom botten i krukan, det är bara att dra eller klippa bort. Plantorna etablerar sig bättre om rotsystemet inte är helt kompakt.

Sätt plantorna i planteringskärlet, lämna lite avstånd för tillväxt, men det ska inte vara glest. Fyll på med urnjord och tryck till lite runt plantorna så de sitter ordentligt. Jordklumpen på plantan ska täckas helt, annars blir det lätt en kant av jord som torkar lätt.

Vattna sedan ordentligt och kolla att alla plantor har jord runt sig. Det är praktiskt att lämna lite utrymme för vattning upptill i krukan, men inte för mycket, blommorna ska välla ut ur krukan, inte titta upp över kanten!

Om det är soligt lägg en fiberduk över växterna i början. Om du är tidigt ute med planteringen på våren ska du också ha koll på nattemperaturen. Det finns inga sommarblommor som gillar frost, särskilt de unga späda på våren är känsliga. Är det risk för nattfrost så skydda plantorna med duk och/eller flytta in dem under tak.

Läge: De flesta sommarblommor vill ha mycket sol även om den stekande middagssolen på en altan kan bli väl bra. Få sommarblommor gillar ett läge helt i skugga, fuchsia, flitiga lisa och begonia är dock växter som föredrar ett skuggigt läge.

Däremot finns det många som klarar sig mycket bra i halvskugga, se nedan. Övriga blommar bäst i övervägande sol.

Skötsel: Vattna när jorden börjar kännas torr en bit ner i krukan. Ge rikligt och upprepa om det är riktigt torrt så hela krukan blir väl genomvattnad. Gödselvattna minst varannan vecka eller använd långtidsverkande gödsel.

Plocka eller klipp bort vissna blommor, det förlänger blomningen avsevärt för de flesta sorter. Vissa högväxta, till exempel dahlia, kan behöva stödjas.

Skugga: Flitiga Lisa Impatiens Fuchsia (bloddroppe)Fuchsia, begonia Begonia

Halvskuggiga: Ampelskära Bidens, blomstertobak Nicotiana, brokig jordreva Glechomahederacea, daggsalvia Salvia farinacea, flitiga lisa Impatiens, fuchsia Fuchsia, gyckelblomster Mimulus, husarknapp Sanvitalia, hängpetunia/surfinia Petunia, heliotrop Heliotropum, knölbegonia begonia x tuberhybrida, lejongap Antirrhinum, lobelia Lobelia mattram Tanacetum, murgröna Hedera, palettblad Solenostemon, penningblad Lysimachia nummularia, pysslingkrage Mauranthemum paludosum, rabatteternell Helichrysum, silvereternell Plecostachys, silvernjurvinda Dichondra, sommarbegonia Begonia hortensis, sommardahlia Dahlia, sommarflox Phlox drumondii, sommarrudbeckia Rudbeckia hirta, snötörel Euphorbia, snöflinga Sutera cordata, söderhavsljus Plectranthus tvillingblomma Diascia och törnrosas kjortel Rhodochiton

Torktåliga: Echeveria, Echeveria, sommarbegonia Begonia, pelargon Pelargonium, hängpelargon Pelargonium peltatum, helgonört Santolina, muskatellsalvia Salvia sclarea, portlak Portulaca, praktsalvia Salvia splendens, silverek Senecio, sommarnejlika Dianthus,

Något mer vatten: Ageratum/leverbalsam Ageratum, blåvinda Convolvulus, blåkrage/dockkrage Brachyscome, femtunga Scaevola grusnejlika Gypsophila husarknappar Sanvitalia, jätteverbena Vebena bonariensis, kapaster Felicia, mattram Tanacetum, murbinka Erigeron, petunia Petunia rabattetternell Helichrysum, stjärnöga

Stjärnöga Osteospermum

Oesteospermum, surfinia silvereternell Plecostachys, tagetes Tagetes, verbena (doft- och häng-) Glandularia och fjädergräs Stipa tenuissima.

Klättrare/slingrare: Blomman för dagen Ipomea tricolor, bägarranka Mandevilla sanderi, klockranka Cobaea scandens, luktärt Lathyrus odoratus, passionsblomma Passiflora caerulea, svartöga Thunbergia alata, törnrosas kjortel Rhodochiton,

Uppstickare: Trädgårdsdracena Cordyline, daggsalvia Salvia farinacea, eldkrona Lantana, jätteverbena Verbena bonariensis, narscisstobak Nicotiana silvestris, palettblad Solenostemon, praktlobelia Lobelia speciosa, praktvädd Scabiosa atropurpurea, ricin Ricinus, rosenskära Cosmos bipinnatus, sommarljus Gaura lindheimii, starr Carex, fjädergräs Stipa, lampborstgräs Pennisetum och zinnia Zinnia elegans.

Doftande: blomstertobak Nicotiana Sanderae, chokladblomma Cosmos atrosanguineus, heliotrop Heliotropium, lejongap Antirrhinum, luktärt Lathyrus odoratus, lövkoja Matthiola, narcisstobak Nicotiana silvestris, sommarflox Phlox drummondii stor blomstertobak Nicotiana alata grandiflora, strandkrassing Lobularia och änglatrumpet Brugmansia.

Hängande/vällande: Dockkrage Brachyscome, tvillingblomma Diascia, ampelnejlika Dianthus, murbinka Erigeron, fuchsia Fuchsia, grusnejlika Gypsophila, rabatteternell Helichrysum, flitiga lisa Impatiens, hänglobelia Lobelia, nemesia Nemesia, hängpelargon Pelargonium peltatum, hängpetunia och småpetunia Petunia, femtunga Scaevola och hängverbena

Våra favoriter! Begonia, blåkrage, chokladblomma, dahlia, femtunga, fjädergräs, flitiga lisa, husarknapp, hängverbena, jätteverbena, nemesia, rabattetternel, silvernjurvinda, sommarljus, snöflinga, snötörel, starr, tvillingsporre.

Och många fler…

Rosor

Tips och råd!

Rosor

Rosor pdf

Rosa `Ingrid Bergman´

Läge: Det finns rosor som passar för alla trädgårdar och lägen! Vackrast blomning får du i ett soligt och varmt läge med god luftcirkulation. 6 timmar sol/dag är bra, men det finns många rosor som klarar sig med mindre.

Jord: Till de allra flesta rosor ska jorden vara näringsrik, mullrik och fuktighetshållande, men med god dränering. Några vildarter och gammaldags buskrosor kan också trivas bra i sämre jordar. Jorden i din trädgård behöver dock nästan alltid förbättras vid plantering. Blanda din matjord med hälften färdig rosjord eller en blandning av lika delar kogödsel, barkmull och näckroslera.

Har det tidigare stått rosor där du på nytt vill plantera måste all jord i gropen bytas ut. Rosor, liksom andra växter i rosfamiljen kan drabbas av jordtrötthet. Den uppgrävda jorden kan användas på andra ställen i trädgården där inga växter ur rosfamiljen finns.

Förberedelse: Gräv en grop som är 60 cm djup och 50 cm bred. Se till att det är luckert i botten. Spara det översta matjordslagret och förbättra den som beskrivits ovan.

Barrotade plantor sätts i en hink med vatten någon timme före plantering. Är rötterna för långa så klipp av dem, de ska få plats i gropen och inte vikas. Doppa krukodlade plantor i en hink med vatten så de blir ordentligt fuktiga.

Plantering: De flesta sorters rosor är okulerade, dvs de blombärande skotten sitter på en rot av en annan sort. Dessa rosor ska planteras med okuleringsstället (den lilla knölen mellan rot och stam) minst 10 cm under jordytan. Detta ökar rotbildningen, vilket gör att rosorna klarar vintern bättre och inte torkar ut lika mycket. Se bild (1).

Ta loss krukan, håll plantan på lämpligt djup och fyll på till ca hälften med jord. Tryck eller trampa försiktigt till jorden och fyll gropen med vatten.

Fyll sedan i resten av jorden och vattna igen. Lägg upp (kupa) lite jord runt stammarna (2). Vid vårplantering, när rosen ännu inte fått blad, ska grenarna täckas helt med jord så att de inte torkar ut.

Rotäkta rosor behöver inte planteras så djupt, men det är heller ingen nackdel.

Vid plantering på våren ska grenarna på rosen klippas in. På rabattrosor lämnas 2-4 bladknoppar per gren. Busk- och klätterrosor klipps ner till ca 20-30 cm höjd. Då får du en finare och kraftigare tillväxt.

Vid höstplantering, vänta med nedklippning till våren.

Vattning: En rejäl vattning, 30 l/m2, är nödvändig vid plantering. Därefter vattnas noggrant om det inte regnar tillräckligt. Rosor vars rötter söker sig djupt ner klarar bättre kommande torrperioder. Vattna tidigt på dagen och undvik att vattna direkt på bladen. Rosorna bör hinna torka upp före kvällen, det minskar risken för sjukdomar.

Gödsling: Använd rosgödsel, kogödsel, eller benmjöl. Engångsblommande rosor nöjer sig med en giva per år, tidigt på våren. Kontinuerligt blommande och remonterande rosor, d v s de som blommor mer än en gång, kräver 2 extra näringsgivor. Den första medan de blommar och den andra efter första huvudfloret.

Beskärning: Alla rosor gynnas av beskärning! En bra sekatör är din bästa rosvän! En luftig och frisk ros står bättre emot sjukdomsangrepp. Beskärningen ska göras på våren när björklöven börjar grönska. Med ögon menas de knoppar som utvecklas till blad och sidoskott.

Moderna rabattrosor blommar på årsskotten och beskärs hårt på våren när frostrisken är över. Ta bort döda och gamla grenar, lämna kvar 4-5 av de kraftigaste årsskotten och korta in dem till 15-20 cm. Korta eventuellt in sidoskotten på dessa till 1-2 ögon.

Engelska Austinrosor kan skäras hårt, gärna i ett system med längre grenar i mitten och kortare utåt. Tänk på att Austinrosor behöver extra mycket näring och värme.

Artrosor och deras närmsta hybrider: Klipp endast bort äldre, svaga och döda grenar. En gammal tät och risig planta kan föryngras genom att skäras ner till 20- 30 cm över mark, lämna kvar några friska årsskott som kan sätta fart på plantan igen.

Engångsblommande gammaldags och moderna buskrosor: Korta in de kraftigaste fjolårsskotten med en tredjedel och sidoskotten på äldre grenar skärs in till 3-5 ögon, Klipp bort grenar som går åt fel håll. Det är bra att gradvis bygga upp en fin buskform. Lägg snittet över en utåtriktad knopp så får busken en öppnare form.

Remonterande gammaldags buskrosor: behandlas på samma sätt som de engångsblommande men efter första blomningen klipps vissna blommor bort genom att klippa två till tre bladpar ner på stammen. Kom ihåg att ge extra rosgödsel också!

Klätterrosor: Klipp bort döda grenar. Korta in de kraftigaste fjolårsskotten med en tredjedel och sidoskotten på äldre grenar klipps in till 3-5 ögon. Riktigt kraftigväxande sorter såsom honungsrosor och Flammentanz kan beskäras något hårdare genom att fler grenar klipps bort vid basen och långa rankor klipps ner till lämplig höjd.

Häckar av till exempel vresrosor kan beskäras regelbundet varje år eller gallras ur rejält vart 3-5 år. Klipp grenarna ända nere vid marken.

Rosa `Therese bugnet´

Sommarbeskärning gynnar återblomning. Klipp också bort sjukdomsdrabbade blad så fort du ser dem, släng dessa till förbränning. Klipp inte bort blomställningar som ska ge vackra nypon!

Skötsel: Se upp med bladlusangrepp, är du ute i tid räcker det att duscha bort lössen från skott och knoppar med en hård vattenstråle. En blandning av 1 l växtsåpa och en matsked rödsprit som du duschar på knopparna är också effektivt. Bladsjukdomar drabbar främst vissa sorter och mer eller mindre beroende på väder och vind. Håll buskarna välklippta och välskötta så minskar risken för angrepp och spridning. Behandla rosorna regelbundet med Bioväxt, det stärker cellbyggnaden i plantorna och ger ett bättre skydd mot sjukdomar.

Sent på hösten, helst när det har blivit lite tjäle, kupar du rosorna, d v s du lägger på extra barkmull, jord eller sand runt stammarna som skydd mot kylan. Använd inte torvmull som blir för blött.

Klätterrosor skyddar du mot den starka vårvintersolen genom att täcka med juteväv. Den kan vara kvar fram tills det är dags att beskära.

Honungsros Rosa Hybrida (Helenae– gruppen)

Rhododendron och surjordsväxter

Tips och råd!

Rhododendron och surjordsväxter

Rhododendron och surjordsväxter pdf

Rhododendron yakushimanum `Fantastica´

Rhodendron

Rhododendron är ett stort släkte som nu också innefattar det släkte som tidigare kallades Azalea. De kan vara både vintergröna och lövfällande. De säljs antingen som krukodlade eller med klump. För att göra odlingsråden lättare skiljer vi här på rhododendron och azalea.

Läge: Rhododendron föredrar ett ljust läge i halvskugga-skugga, men tål sol bara de får tillräckligt med vatten. Azalea trivs i soligare lägen och många får då också fin höstfärg. Båda vill gärna ha det vindskyddat.

Jord: Rhododendron och azalea trivs bäst i väldränerad mulljord med jämn fuktighet, rik på näring och organiskt material. De ska ha ett lågt pH 4,5 – 5,5 för bästa näringsupptag. Om pH-värdet är för högt får rötterna svårare att ta upp järn och det gör bladen gula och bleka.

Rotsystemet är ytligt och fint förgrenat och därför känsligt för uttorkning. Lätta och genomsläppliga jordar bör förbättras med rhododendronjord, lövkompost eller naturtorv. Blanda den befintliga matjorden till hälften med en blandning av lika delar kogödsel, barkmull och naturtorv eller färdig rhododendronjord.

De kan också med fördel planteras i upphöjda bäddar. Det är i synnerhet ett bra alternativ om din jord är lerig. Bädden ska vara minst 50 cm djup. Fyll planteringen med råge, eftersom mullrik jord alltid sjunker ihop med tiden. I en sådan bädd trivs också andra växter som är fina att plantera tillsammans med rhododendron, se surjordsväxter.

Förberedelse: Ställ den klumpade plantan i vatten 15 minuter före plantering. Den krukodlade plantan vattnas rejält i krukan.

Gräv en grop, 50 cm djup och 80 cm bred. Förbättra den befintliga jorden som förklarats ovan. Fyll på med 10-20 cm jord i botten på gropen och trampa till ordentligt.

Plantering: Ta bort krukan. Placera busken i gropen och fyll till hälften med jord. Trampa till jorden runt plantan så den sitter stadigt och vattna därefter rejält. Fyll på med jord, trampa till och vattna igen.

Se till att busken hamnar i rätt nivå. Översta roten ska hamna precis under jordnivån och stammen får inte vara täckt med jord. Den färdiga planteringen ska bilda en liten kulle i förhållande till omgivande markyta eftersom den mullrika jorden sjunker med tiden.

Täck gärna jordytan med några cm löv, kakaoflis eller kompost, det hjälper till att håll fukten, men se till att det inte ligger mot stammen. Rhododendron tycker inte om täckbark.

Vattning: De första åren måste du vara extra noga med vattningen. Vattna riktigt rejält vid varje tillfälle så att det går på djupet. Då klarar sig plantan bättre vid torrperioder. 30 liter/m2 behövs för att vattnet ska tränga ner 30 cm. Kontrollera med en spade då och då så det inte är för torrt. 10 mm regn räcker inte för att tränga ner till rötterna i en torr jord!

Är det en torr höst är det väldigt bra att göra en rejäl vattning så plantan är ordentligt saftspänd före vintern.

 

Gödsel: Det här är växter som gillar gödsel. Mylla ner kogödsel sent på hösten eller tidigt på våren och ge dem sedan en giva höns- eller rhododendrongödsel senare på våren. Att lägga löv runt plantorna på hösten både skyddar och ger extra näring till nästa säsong.

Beskärning: Rhododendron tål beskärning och kan klippas för att se snyggare ut om de blivit risiga eller kala nertill. Lättare beskärning kan göras direkt efter blomning medan rejälare nerklippning hellre görs på våren.

På unga plantor gynnas knoppsättningen om de överblommade blomställningarna plockas bort. På gamla plantor har det ingen större betydelse, men det ser förstås prydligare ut!

Rhododendron `Irene Koster`

Tänk på att skydda dina nyplanterade rhododendronbuskar (och övriga vintergröna växter) mot vårsolen, speciellt om marken fortfarande är frusen. Häng på en säckväv eller liknande som skydd tills marken har tinat och växten kan börja att ta upp vatten.

Rhododendron och azaleor görs sig bra i grupp och samplanteringar. Planteringsavståndet varierar naturligtvis med storleken på den fullvuxna busken men ett generellt mått är från 0.5 m för de småväxta till 1.25 m för de större.

Klockbuske Enkianthus

Surjordsväxter

Surjordsväxter är ett samlingsnamn för olika växter som föredrar att växa i markförhållanden med lågt pH. Det bör också vara väldränerade, mullrika jordar med god tillgång på vatten.

Exempel på sådana växter är japanska lönnar (Acer palmatum, A. japonicum, A. shirawasara), konvaljbuske (Clethra), klockbuske (Enkianthus), häxal (Fothergilla), trollhassel (Hamamelis), hortensior (Hydrangia), magnolior (Magnolia), buskrosling (Pieris), lagerhägg (Prunus laurocerasus) och blåbär (Vaccinium). Rhododendron och azaleor hör också hit.

Det är mycket trevligt att anlägga ett surjordsparti, det vill säga en samplantering av växter som trivs med dessa betingelser. Du kan välja att anlägga det i sol, halvskugga eller skugga, det finns gott om växter som passar, huvudsaken är att det är fuktigt.

Många perenner passar också att plantera i surjordspartiet. Här följer en lista på några som endera vill ha, eller tolererar, lågt pH i jorden.

Silverax (Actaea), majbräkensläktet (Athyrium), astilbe (Astilbe), kambräken (Blechnum), kaukasisk förgätmigej (Brunnera macrophylla), amerikanskt hönsbär, (Cornus canadensis), fänrikshjärta (Dicentra), sockblomma (Epimedium), myskmadra (Galium odoratum), höstgentiana (Gentiana sino-ornata), brunnäva (Geranium phaeum `Samobor´), alunrot (Heuchera), klockvippa (Heucherella), funkia (Hosta), löjtnantshjärta(Lamprocapnos spectabilis), strutbräken (Matteuccia), bergvallmo (Meconopsis), ormöga (Omphalodes), skuggröna (Pachysandra terminalis), fotblad (Podophyllum), vivor (Primula och treblad (Trillium).

Prydnadsträd

Tips och råd!

Prydnadsträd

Prydnadsträd pdf

Bergkörsbär Prunus sargentii

En trädgård behöver skydd för vindar och insyn, den behöver något som lyfter blicken och skapar rum. Den behöver något som ger struktur och karaktär under alla årstider. Kort sagt, en trädgård behöver träd! Oavsett om du har en liten radhustäppa eller en stor villatomt så finns det alltid plats för ett prydnadsträd. De finns i alla storlekar och former, grönskande och blommande, med blad eller barr.

Krukodlade träd kan planteras när som helst under året så länge marken inte är frusen.

Det allra viktigaste vid trädplantering är att se till att marken där trädet ska stå är väldränerad. Jord som blivit kompakt av någon orsak är inte bra för rotutvecklingen. Gör ett enkelt test för att kolla din dränering! När du grävt gropen till ditt träd (se nedan) fyller du den med vatten. Om vattnet inte sjunkit undan efter en timme är dräneringen för dålig. Jorden behöver då luckras på djupet.

Jord: De flesta träd trivs bäst i en mullrik och väldränerad matjord. Den jord som finns i din trädgård behöver nästan alltid förbättras vid plantering. Blanda din matjord till ca hälften med busk-och trädjord eller en blandning av lika delar yrkesplantjord, barkmull och kogödsel. Blanda i benmjöl som långtidsverkande gödsel. Har du lerjord bör den förbättras med barkmull och grus.

Förberedelse: Gräv en grop som är 60 cm djup och 100 cm bred för normalstora träd. Uppgrävd grässvål kan läggas upp och ner i botten på gropen.

Förbättra den befintliga matjorden enligt ovan, och fyll bottnen i gropen med 10-20 cm av jorden.

Vattna trädet ordentligt i krukan innan plantering.

Plantering: Ta bort krukan och lossa rotsystemet lite försiktigt. Står trädet i nät av jute kan det vara kvar, klipp upp kanten och vik ner så den kommer under jordytan efter plantering.

Placera trädet i gropen och fyll i till hälften med jord.

Trampa till jorden ordentligt runt trädet så det står stadigt och rakt och fyll gropen med vatten. Fyll på med jord, trampa till och vattna igen. Upprepa tills gropen är fylld och ser ut som på skissen.

Se till att trädet hamnar i rätt nivå. Översta roten ska hamna precis under jordnivån och stammen får inte vara täckt med jord. Den färdiga planteringen ska bilda en liten kulle i förhållande till omgivande markyta eftersom den mullrika jorden sjunker med tiden.

Uppbindning: För att rotsystemet ska växa och trädet utvecklas på bästa sätt rekommenderar vi ordentlig uppbindning med minst två stolpar och juteband. Tre stolpar till större träd är optimalt. Stolparna ska slås ner ordentligt strax utanför rotklumpen och toppen av stolparna får inte nå över de nedersta grenarna, då de kan skava på dessa. Bandet placeras så att det bildar en stadig åtta mellan stammen och stolpen och nubbas fast högst upp på stolpen. Ett band till varje stolpe gör att trädet står stadigt när det blåser.

Ett stamskydd mot gnagare är en billig och mycket bra investering.

Håll jorden runt trädet öppen, lucker och ogräsfri de första fem åren.

Vattning: De första åren måste du vara extra noga med vattningen. Vattna riktigt rejält vid varje tillfälle så att det går på djupet. Då klarar sig trädet bättre vid torrperioder. 30 liter/m2 (30 mm regn) behövs för att vattnet ska tränga ner 30 cm. Kontrollera med en spade då och då så det inte är för torrt. 10 mm regn räcker inte för att tränga ner till rötterna i en torr jord!

Beskärning: De allra flesta av våra träd är redan uppbyggnadsbeskurna i plantskolan. Första året behöver du alltså i regel inte göra någon beskärning alls. Därefter är det viktigt att se till att svaga och skadade skott klipps bort och inga dubbeltoppar får utvecklas. Grenar som växer inåt eller skaver mot andra grenar ska också klippas bort.

Uppbyggnadsbeskärning är viktig för de flesta växtslag och ska göras innan knopparna börjat slå ut, alltså tidigt på våren. Björk, ek och bok beskärs normalt inte alls, medan pil och poppel kan beskäras hårt. Lönn och körsbär ska endast beskäras efter savning, mellan juli och november. För exakta råd när det gäller beskärning av träd hänvisar vi till `Beskärningsboken´ av Alm, Vollbrecht och Veltman, Natur& Kulturs förlag som vi tillhandahåller i vår butik.

Gödsling: Vi rekommenderar alltid naturgödsel eftersom det gynnar mullhalten och mikrolivet i jorden och håller jorden i gott skick.

Kogödsel, hönsgödsel, benmjöl och EKO allgödsel är exempel på utmärkta produkter som är lätta att använda med hjälp av anvisningarna på förpackningen. Används täckbark är det extra viktigt att gödsla då täckbarken förbrukar kväve.

Mylla ner kogödsel sent på hösten eller tidigt på våren, i mars-april. Kogödsel innehåller dock inte så mycket kväve, så det är nödvändigt att ge minst en extra gödselgiva med hönsgödsel eller EKO allgödsel före midsommar. Benmjöl kan myllas ner tillsammans med kogödsel för långtidsverkan, gärna sent på hösten.

För att växterna ska förbereda sig bra för kommande vinter bör ingen kvävegödsling ske till träd och buskar efter midsommar.

Korstörne Gleditzia `Sunburst´

Prydnadsbuskar

Tips och råd!

Prydnadsbuskar

Prydnadsbuskar pdf

Paradisbuske Kolkwitzia amabilis

Paradisbuske, smultronschersmin och pärlbuske, bara namnen gör att du vill ha dessa buskar i din trädgård. De utgör trots allt en del av själva sinnebilden av en trädgård. Det finns blommande och gröna buskar för alla lägen. De flesta är tåliga och anspråkslösa, några vill ha lite extra omsorg. Krukodlade buskar kan planteras när som helst under året så länge marken inte är frusen.

Jord: De flesta buskar trivs bäst i en mullrik och väldränerad matjord. Den jord som finns i din trädgård behöver nästan alltid förbättras vid plantering. Blanda din matjord till ca hälften med busk- och trädjord eller en blandning av lika delar yrkesodlarjord, barkmull och kogödsel. Har du lerjord bör den förbättras med barkmull och grus.

Förberedelse: Börja med att gräva en grop som är 50 cm djup och minst lika bred, ju större buske desto bredare grop. Förbättra den befintliga jorden enligt ovan.

Plantering: Sänk ner krukan i vatten eller vattna rejält så rotklumpen blir genomvattnad. Ta bort krukan och lossa rotsystemet lite försiktigt.

Täck botten på gropen med ca 10 cm av den förbättrade jorden och trampa till. Sätt i busken. Fyll på till ca hälften med jord, håll i busken så att den kommer att hamna med hela roten under den färdiga jordytan och alla delar av stammen över jordytan.

Trampa till jorden runt busken så den sitter stadigt och fyll sedan gropen med vatten. Fyll upp med jord, trampa till och vattna igen. Den färdiga planteringen ska bilda en liten kulle i förhållande till omgivande markyta eftersom den mullrika jorden sjunker med tiden. Se skiss!

Håll jorden under busken öppen, lucker och ogräsfri de första fem åren.

Gödsling: Vi rekommenderar alltid organiska gödselmedel som bidrar till ökad mullhalt och ett rikare mikroliv i jorden Det ger större förutsättningar för bättre tillväxt. Kogödsel, hönsgödsel, benmjöl och EKO allgödsel är exempel på utmärkta produkter som är lätta att använda med hjälp av anvisningarna på förpackningen. Används täckbark är det extra viktigt att gödsla då täckbarken förbrukar kväve. För att växterna ska förbereda sig för kommande vinter bör ingen kvävegödsling ske till träd och buskar efter midsommar.

Vattning: Det första året måste man vara extra noga med vattningen. Nyplanterade växter är väldigt känsliga för uttorkning. Vattna rikligt vid varje tillfälle, 30 liter/m2 behövs för att vattnet ska tränga ner ca 30 cm. Kontrollera då och då med en spade att jorden inte är för torr.

Beskärning: Lövfällande växter utvecklas i allmänhet bättre om de blir beskurna före första växtsäsongen. De allra flesta av våra växter levereras färdigbeskurna och helt klara för plantering.

De flesta buskar bör gallras ungefär vart tredje år. Ta bort de äldsta och grövsta grenarna helt och korta in alltför yviga grenar. Detta görs oftast på hösten eller senvintern. Undantag är tidigblommande buskar till exempel spirea, forsythia och prakttry som helst beskärs direkt efter blomning.

Vissa höstblommande buskar fryser in i topparna och kan beskäras ned till frisk ved varje vår, det gäller t ex fjärilsbuske, och vissa hortensior.

Ölandstok, rosenspirea (Spiraea japonica) och vårginst hålls fräscha och täta med regelbunden hård nedskärning med 2-3 års mellanrum.